Det finns ingen som dom!
En dag ska jag tacka alla nära och kära till mig. Men när vet jag inte än.. Kommer känna att jag inte gjort tillräckligt för dom under miitt liv. Finns så många jag vill tacka, men vill de tacka mig för något? För att jag finns? För att jag verkligen försöker göra allt bra? Ibland undrar jag om det är sant, det dom säger. Att de inte skulle klara sig utan mig. Att jag betyder så jävla mycket för dom. Att de inte skulle orka med om jag inte fanns där för dom. Lyssnade, och försökte hjälpa så gott jag kunde.
Jag har märkt att under en viss period tog jag bara tag i andras problem, och lät mina egna vara. Bli större. Och det höll på att begrava mig levande. Men vännerna, det vill säga de RIKTIGA vänerna, fanns där för mig. Jag är på sätt och vis glad att det blev som det blev, för då vet jag om de som kallar mig för sin bästa kompis verkligen menar det. En RIKTIG vän, sviker aldrig!
Jag fick veta ett antal när just det hände, och det kändes som ett jävligt stort nederlag! Men de vänner som står mig närmast, vet jag, att de alltid kommer göra. De är som mig. Och som jag innan skrev, en dag ska jag tacka dom. Men ska först komma på hur.. - Känns inte som om jag räcker till?
Jag stör mig väldigt mycket på att skolan är så länge om dagarna. Visst, jag kan dra till Malmö, Lödde, Ystad, Hässleholm, Perstorp, eller bara ut i Höör på vardagarna efter skolan.. men bara en stund. Det är inte lätt att ge alla den tid de förtjänar.
Lucas Hallgren <3
Han som är den underbaraste människa jag nånsin träffat, som alltid finns där för mig! Utan honom vet jag inte vad jag hade gjort, seriöst! Han ger mig mer än han egentligen skulle. Förtjänar jag det? Gör jag verkligen det? Jag menar, vad är det som gör att han gör det? Vad gör att han tycker att jag förtjänar det, vilket jag antar att han tycker?
Jag älskar honom för den han är! För hur han är, både i sättet, och mot mig! Älskar dig!
Sandra Sjöholm <3
Även fast jag och min kusin bråkar ibland, och när vi väl gör det brakar helvetet löst, så skulle jag aldrig klara mig utan henne! Jag har växt upp med henne. Som en syster i princip. Vi bo praktiskt taget hemma hos varandra. Och i somras var vi ute och gick varje dag. Länge. Och härligt var det. Ska jag vara helt ärlig, så tror jag inte att det är många kusiner som är som vi. Du betyder!
Linnea Delén <3
Jag träffar inte dig så ofta. Tyvärr! Men jag träffade dig igår, och det var riktigt kul! Borde göra det väldigt, väldigt oftare! Och det är lättast att jag drar in till Malmö efter skolan nån dag, så ses vi, tar en fika, kollar i affärer och så. Behöver träffa min flummiga diabeteskompis oftare än vad jag gör ju! Love you!
Sara Svensson <3
Jag har bara en sak att tacka Robin Lantz för, och det är att jag träffade dig! Och jag ahr inte varit sen med att tacka honom heller för den delen! Du piercade dig för nästan 2 veckor sen, och jag har inte ens sett det på mer än bild! :O Måste träffa dig snart! Love!
Det finns ett antal till som egentligen borde stå mer här. Hoppas ni vet vilka ni är <3
Jag har märkt att under en viss period tog jag bara tag i andras problem, och lät mina egna vara. Bli större. Och det höll på att begrava mig levande. Men vännerna, det vill säga de RIKTIGA vänerna, fanns där för mig. Jag är på sätt och vis glad att det blev som det blev, för då vet jag om de som kallar mig för sin bästa kompis verkligen menar det. En RIKTIG vän, sviker aldrig!
Jag fick veta ett antal när just det hände, och det kändes som ett jävligt stort nederlag! Men de vänner som står mig närmast, vet jag, att de alltid kommer göra. De är som mig. Och som jag innan skrev, en dag ska jag tacka dom. Men ska först komma på hur.. - Känns inte som om jag räcker till?
Jag stör mig väldigt mycket på att skolan är så länge om dagarna. Visst, jag kan dra till Malmö, Lödde, Ystad, Hässleholm, Perstorp, eller bara ut i Höör på vardagarna efter skolan.. men bara en stund. Det är inte lätt att ge alla den tid de förtjänar.
Lucas Hallgren <3
Han som är den underbaraste människa jag nånsin träffat, som alltid finns där för mig! Utan honom vet jag inte vad jag hade gjort, seriöst! Han ger mig mer än han egentligen skulle. Förtjänar jag det? Gör jag verkligen det? Jag menar, vad är det som gör att han gör det? Vad gör att han tycker att jag förtjänar det, vilket jag antar att han tycker?
Jag älskar honom för den han är! För hur han är, både i sättet, och mot mig! Älskar dig!
Sandra Sjöholm <3
Även fast jag och min kusin bråkar ibland, och när vi väl gör det brakar helvetet löst, så skulle jag aldrig klara mig utan henne! Jag har växt upp med henne. Som en syster i princip. Vi bo praktiskt taget hemma hos varandra. Och i somras var vi ute och gick varje dag. Länge. Och härligt var det. Ska jag vara helt ärlig, så tror jag inte att det är många kusiner som är som vi. Du betyder!
Linnea Delén <3
Jag träffar inte dig så ofta. Tyvärr! Men jag träffade dig igår, och det var riktigt kul! Borde göra det väldigt, väldigt oftare! Och det är lättast att jag drar in till Malmö efter skolan nån dag, så ses vi, tar en fika, kollar i affärer och så. Behöver träffa min flummiga diabeteskompis oftare än vad jag gör ju! Love you!
Sara Svensson <3
Jag har bara en sak att tacka Robin Lantz för, och det är att jag träffade dig! Och jag ahr inte varit sen med att tacka honom heller för den delen! Du piercade dig för nästan 2 veckor sen, och jag har inte ens sett det på mer än bild! :O Måste träffa dig snart! Love!
Det finns ett antal till som egentligen borde stå mer här. Hoppas ni vet vilka ni är <3
