"Festen" igår..
Jaa, alla som skulle komma kom hit. Fick lite underkläder, påslakan/örngott/lakan, bok, blommor och 950 spänn, varav 300 skulle vara till kläder. Men ändå blev inget som jag hoppats på..
Säger bara: jävla singstar! Jävla låtar, och dess innebörder! Jag ville såklart inte sjunga, men tjat på mig ändå.. Förlåt för igår, var inte meningen att jag skulle börja gråta. Men att se ditt otroligt vackra ansikte, din otroligt snygga kropp, jaa allt! Det gjorde mig helt galen! Ville inget hellre än att allt skulle vara som förr. Som på malmöfestivalen, som på dina fester som jag var med på, som när vi träffades första gången, som de gånger vi gått på bio tillsammans. Jag behövde prata, och visst.. det kanske var fel tillfälle, men vad skulle jag göra då? Vänta till helgen då det är högskoleprovet? No way!
Saker känns bättre nu, och jag hoppas att de som kom igår kommer förlåta mig förr eller senare. Klaga inte på mig! Många av er vet redan hur det är, i den situationen. Jag kan ju passa på att förklara varför jag inte kom upp på ovanvåningen.. ända sen farfar kom ner, så kände jag mig bara svagare och svagare. Ville inte gå upp! Ville inte bli utfrågad! Ville inte möta det hela! Men nu, efteråt, vet jag att jag skulle ha gått upp ändå.. så förlåt.
Det är inte lätt att vara kär, verkligen inte.. speciellt inte om känslorna inte är besvarade. Men vill ha ärlighet. Så ska vara ärlig nu, och säga, att vi fick ett bra avslut iallafall! Kunde aldrig föreställa mig något bättre! Och det där med falska förhoppningar.. det finns inte! Bara tanken på att man kanske en dag kan bli tillsammans igen, men det är bara en önskan, ingen falsk förhoppning, för jag vet hur allt runtom är just nu. Du vet också vad det är jag verkligen vill höra. Vad jag alltid kommer vilja höra från dig. Men kompisar går bra :) Det är du och jag mot världen, aldrig ensamma på färden <3 Och jag vet att du menade det du sa för för några månader sen, när jag sa: "Lämna mig inte ensam på vägen mot framtiden!". Du sa att du aldrig skulle göra det. Tack <3
Trots att vi bara är kompisar, så vet jag att vi alltid kommer hålla ihop. Alltid kommer ha ett speciellt band mellan oss. Ett som ingen kan bryta. Du är min ängel på jorden. Han som beskyddar mig, med enbart tanken på att han finns tillgänglig om det är något. Vad som helst. Precis som jag finns för dig! Alltid. Dag som natt.
Vi <3
Säger bara: jävla singstar! Jävla låtar, och dess innebörder! Jag ville såklart inte sjunga, men tjat på mig ändå.. Förlåt för igår, var inte meningen att jag skulle börja gråta. Men att se ditt otroligt vackra ansikte, din otroligt snygga kropp, jaa allt! Det gjorde mig helt galen! Ville inget hellre än att allt skulle vara som förr. Som på malmöfestivalen, som på dina fester som jag var med på, som när vi träffades första gången, som de gånger vi gått på bio tillsammans. Jag behövde prata, och visst.. det kanske var fel tillfälle, men vad skulle jag göra då? Vänta till helgen då det är högskoleprovet? No way!
Saker känns bättre nu, och jag hoppas att de som kom igår kommer förlåta mig förr eller senare. Klaga inte på mig! Många av er vet redan hur det är, i den situationen. Jag kan ju passa på att förklara varför jag inte kom upp på ovanvåningen.. ända sen farfar kom ner, så kände jag mig bara svagare och svagare. Ville inte gå upp! Ville inte bli utfrågad! Ville inte möta det hela! Men nu, efteråt, vet jag att jag skulle ha gått upp ändå.. så förlåt.
Det är inte lätt att vara kär, verkligen inte.. speciellt inte om känslorna inte är besvarade. Men vill ha ärlighet. Så ska vara ärlig nu, och säga, att vi fick ett bra avslut iallafall! Kunde aldrig föreställa mig något bättre! Och det där med falska förhoppningar.. det finns inte! Bara tanken på att man kanske en dag kan bli tillsammans igen, men det är bara en önskan, ingen falsk förhoppning, för jag vet hur allt runtom är just nu. Du vet också vad det är jag verkligen vill höra. Vad jag alltid kommer vilja höra från dig. Men kompisar går bra :) Det är du och jag mot världen, aldrig ensamma på färden <3 Och jag vet att du menade det du sa för för några månader sen, när jag sa: "Lämna mig inte ensam på vägen mot framtiden!". Du sa att du aldrig skulle göra det. Tack <3
Trots att vi bara är kompisar, så vet jag att vi alltid kommer hålla ihop. Alltid kommer ha ett speciellt band mellan oss. Ett som ingen kan bryta. Du är min ängel på jorden. Han som beskyddar mig, med enbart tanken på att han finns tillgänglig om det är något. Vad som helst. Precis som jag finns för dig! Alltid. Dag som natt.
Vi <3
